Springfloden
av Cilla & Rolf Börjlind.
Text lånad från Bokus.com
"1987. Under en kall och likgiltig fullmåne begås ett sadistiskt mord på en strand på Nordkoster. Offret är en ung kvinna.
Förövarna är tre personer. En ung pojke blir ofrivilligt vittne till mordet.
Mordutredaren Tom Stilton på Rikskrim arbetar i motvind: offrets identitet kan inte fastställas, inget motiv hittas, gärningsmännen går inte att spåra. Till slut hamnar utredningen på hyllan.
Över femton år senare får Stilton, via en annan utredning, en ny infallsvinkel på fallet. Men samtidigt börjar hans psykiska hälsa att vackla och efter en uppslitande skilsmässa tappar han helt fotfästet i tillvaron.
2011. Olivia Rönning får i uppgift att skriva ett elevarbete på Polishögskolan om det olösta strandfallet. Hon vaskar fram så mycket hon kan via gamla källor, det svåraste visar sig dock vara att få tag i den som ledde mordutredningen. Tom Stilton är nämligen som uppslukad av jorden.
Cilla och Rolf Börjlind är de hyllade författarna bakom Graven och Morden."
Denna fantastiska bok är den första i serien om Olivia Rönning & Tom Stilton, vidare följer "Den tredje rösten & Svart gryning". Ett tips till den som gillar deckare!
Inte nog med detta, för den som inte tycker om att läsa eller lyssna på böcker så har SVT (❤️ public service) precis sänt första avsnittet i filmatiseringen av just Springfloden.
Förväntningarna är skyhöga och jag är inte övertygad efter att ha sett första avsnittet. Det är väl så när man läser en bok och skapar karaktärerna mellan raderna, man kastas omkull lite. Jag ger inte upp på Kjell Bergqvist i rollen som Stilton, inte än.
Mycket nöje!
50 nyanser av bröst & förtryck.
Hemkommen från bion ligger jag och reflekterar över debatten kring 50 shades of Grey.
Kritikerna hävdar att Anas känslor spelas ut mot Mr Greys önskemål.
Hennes vilja att bli älskad används av Mr Grey för att han ska få spöa henne i hans "playroom". Jag tror jag håller med.
Det är inte en film för små tjejer, de som inte har tillräckligt god självkänsla och självkännedom kanske tror att man ska ställa upp på saker som man egentligen inte vill.
Huga, Anas hjärta måste gå i tusen bitar varje gång hon får ta ett steg bakåt efter att Grey fått henne att hoppas genom romatiska gester eller ömheten han stundvis ger henne.
Tur jag läst böckerna!
Filmen då - lika frustrerande som böckerna. När boken börjar få lite handling i form att relationsutveckling eller annat så ska det gökas. Det gökas mitt i handlingen. Det förstör liksom.
Ana kan vara förtvivlad och ledsen o mitt uppi känslostormen så ska de till..
Ah, det är inte passion i min bok - det är näst intill löjligt.
Det ända som fick mig att bortse från allt nuppande var nyfikenheten.
Fick Ana någonsin sin kärlek till Christian Grey besvarad annat än via sex?
Svaret får ni ta reda på själva.
I övrigt kan jag konstatera att huvudrollsinnehavaren i filmen visar brösten i 50% av scenerna hon är med i. Han visar röven i några sekunder. Thats it.
