Hej hej gammelmormor Marianne!

Här ligger jag och luftar tungan efter att ha sugit mig less på piraten på bilden. Det är en skallra som jag fått av min farmor. Visst är piraten fin med sitt orangea skägg & ett litet ärr på kinden? 

Jag tänker komma och hälsa på dig, på långfredagen. Får jag det? 

Puss och kram från Abbe. ❤️

Vi har testat på att bada bassäng. 

Vilken grej!! 

Att byta om och ta sig till bassängen gick superbra men de här med att duscha efteråt, vilken pers! 

Abbe blöt och kall från badet till duschen, Abbe kall vid duschen (då vi delade slang med en annan mamma), Abbe kall innan han fick kläder på sig, mamman dyngsur innan hon självtorkat under tiden Abbe gjordes i ordning. Som tur va stod pappan och väntade på att ta emot Abbe så mamman fick duscha av sig och klä på sig. 

Tips till alla blivande babysimsbebisar, ha med bägge föräldrarna och två extra handdukar till bebis! 

Det var spänt i början men mot slutet slappnade Abbe av och började simma loss! Vi ser fram emot nästa vecka. Och då hoppas vi att Abbe vilar längre efteråt för mamman och pappan var HELT SLUT efter badet.. 

 

UW-tält med plats för pappans bara bringa & en Abbegubbe.

En liten bassäng med solskydd, lagom storlek för att bära ut & in för mamman & pappan. 

Tallrikset från Sophie the Giraffe.

Vi älskar Sophie! 

Tallrikset, bestick, haklapp & matlåda från Skip Hop. 

Så fina, med olika djur. 

Underlägg med glidskydd, bra för grabben när han ska käka själv.

Personlig födelsetavla till Abbe. 

En tavla i verklig skala med bebisen i rätt längd och med angiven vikt, namn och födelsedag. 

Poster från Design Letters med hela alfabetet. 

Poster med alfabetet & fina bilder därtill.

Ett schysst åk är väl aldrig fel? 

Gåstol, batteridriven polismotorcykel med ljud & blinkande ljus (!!) och en hopp-ko. 

Ett djungeltält i neutral färg där Abbe kan mysa med djur, filt & en bok. (Där mamman och pappan får plats).

Det här med dop, då tar vi i från tårna med önskelistan! 

Önska sig får man, sånt som håller ett tag, är pedagogiskt och lite av det som kommer leda till mycket skratt och minnen för livet. 

Abbe försöker vi överösa med djur, i alla former och färger! 

Här kommer några fina exemplar från Brigbys. Det är "troféer" att hänga på väggen, finns att beställa lite var stans på nätet.

Han har hunnit få ett Lejon av storkusin & faster och ett rådjur från mammas kollegor! Nu vill han ha fler till sitt djungelrum! 

Hemkommen från bion ligger jag och reflekterar över debatten kring 50 shades of Grey. 

Kritikerna hävdar att Anas känslor spelas ut mot Mr Greys önskemål.

Hennes vilja att bli älskad används av Mr Grey för att han ska få spöa henne i hans "playroom". Jag tror jag håller med.

Det är inte en film för små tjejer, de som inte har tillräckligt god självkänsla och självkännedom kanske tror att man ska ställa upp på saker som man egentligen inte vill.

Huga, Anas hjärta måste gå i tusen bitar varje gång hon får ta ett steg bakåt efter att Grey fått henne att hoppas genom romatiska gester eller ömheten han stundvis ger henne. 

Tur jag läst böckerna!

Filmen då - lika frustrerande som böckerna. När boken börjar få lite handling i form att relationsutveckling eller annat så ska det gökas. Det gökas mitt i handlingen. Det förstör liksom. 

Ana kan vara förtvivlad och ledsen o mitt uppi känslostormen så ska de till.. 

Ah, det är inte passion i min bok - det är näst intill löjligt. 

Det ända som fick mig att bortse från allt nuppande var nyfikenheten.

Fick Ana någonsin sin kärlek till Christian Grey besvarad annat än via sex? 

Svaret får ni ta reda på själva. 

I övrigt kan jag konstatera att huvudrollsinnehavaren i filmen visar brösten i 50% av scenerna hon är med i. Han visar röven i några sekunder. Thats it. 

Jag talade med en av mina barndomsvänner igår. Vi hade ett långt samtal om ditten & datten. Jag försökte bland annat förklara att man blir totalt oviktig när man fått barn.

Huvudpersonen i mitt liv brukade vara jag, vad vill jag - hur mår jag?

Det finns inte längre. Istället handlar allt om det jag producerat i min (som barnmorskan uttryckte det) lilla fina livmoder.

Min son, mitt förstfödda barn. Det är han som får allt jag har, han är stjärnan i filmen om mitt liv. 

Jag reflekterar inte längre kring hur jag mår, vad jag önskar i mitt liv eller funderar på mitt nästa steg. Det är han, vi och allt är här och nu. 

A och jag har varit förkylda en tid, jag har haft ont i halsen, huvet, varit snorig och allt det andra som hör en förkylning till. Det enda jag haft i åtanke har varit lillpjukens rossliga andning och risiga hosta. Märkligt att känna att "jag inte varit förkyld" eftersom allt fokus varit på honom. 

Men så är det, när man blir morsa. 

Elin finns liksom bara i periferien - mamman står givakt och gör allt. 

Det trodde jag aldrig, att jag skulle känna som jag gör, uppfatta mig själv som jag gör. 

Igår började grabben komma tillbaka lite, efter tysta dagar utan skratt eller surr drog han på smilbanden och tjattrade lite med mig.

Det är då man känner tacksamhet & innerlig glädje. 

Han börjar piggna på sig och vi har klarat oss igenom en helt vanlig förkylning. 

 

Jag tänker inte sitta här och klaga över att det är ensamt att vara mammaledig, jag är ju med mitt barn hela dagarna så ensamt skulle jag inte säga att det är! 

Dagarna är fyllda med snor, skratt, blöjbyten, matningar och inte minst skönsång. Lilla snigel och ekorrn satt i granen (med delvis påhittad text i vers två) varierar vi mellan. Det är kul! 

 

All min tid går åt A, vilket är meningen när man är mammaledig. 

 

Meeeeeen... Man får ju hjärnsläpp! Jag saknar min hjärna & allt som den hade för sig före den vart en mosig mammahjärna!

Det enda min skalle gör nu är att framkalla migrän och lurar i mig att jag inte kan slappna av när jag ska sova.

 

Jag skulle haft lite inspiration till att "göra nått" kreativt! Vad ska jag hitta på månne?

Så fort den här förkylningen är över så ska jag iallafall ut och springa - jävlar anamma. 

inte för att det är speciellt kreativt men om jag inte kan trimma hjärnan och va smart kan jag iallafall va smal och snygg! 

 

Nog om mig och mina ytliga ambitioner! 

Jag återkommer nog, nästa gång Abbegodisen tillåter.

 

Fridens! 

Nu var det ett tag sen senast, vet inte vart min tid tar vägen! 

Jo - jag vet - min son. Han tar allt. Allt, allt, allt. 

Just nu är han sjuk den stackarn, hostar & rosslar utav bara den. Det är hemskt att höra och framförallt då de inte förstår att de går att harkla sig & spotta. 

Anyhow, just nu i skrivande stund sitter jag ute, i solen, på en bänk med en kaffekopp. Abbe sover i vagnen i den fina vårsolen, som dessutom lyser från klar himmel. Här kommer en bild. 

Då kan jag berätta för er att svetten & kampen för att bära ut ungen i vagninsatsen inte syns på bilden, inte heller mitt risiga, toviga hår eller hur jävla ont i huvet jag har idag.

Anledningen att jag sitter här är inte nå jävla carpe diem utan ett "få tiden att gå" ge den hostande bebisen lite luft och pappan en chans att ventilera hjärnan från bebis-sjuk-missnöjd-gnäll. 

Jag tänker bara; Nåde den jäveln som lägger ut en burk sylt eller en bild på mamma, pappa, barn sittandes vid samma bord & äter en hemlagad middag. Vi är glada om vi FÅR nån mat i den här familjen. ;)

Det här med att man delar med sig av allt det glimmrande och underbara kring sitt barn är ju fint å så, de kan mammorna ha. Är det någonting som det ska ges credd för så är det dessa mästerfotografer till morsor! 

Säg att man har ca 30 minuters prime-time med sitt barn PER DAG, dessa är alltså fördelade över bebis alla vakna timmar. Snacka om skillat att då lyckas fånga dessa happy moments på bild! 

Eloge till dem! 

Själv försöker jag njuta av stunden då Abbe bjuder på skratt & hålligång, utan telefon med kamera. 

En tjej i vår föräldragrupp knäppte kort då hennes dotter skrek och grinade helt förtvivlat & skickade detta till sin sambo. 

Varför inte? Om man inte får bukt på bebis - ta ett steg tillbaka & ta en bild på eländet. (Räkna till 10 principen!) Bilden kan va bra att ha till flera ändamål men kanske främst för att titta på vid annat tillfälle & tänka, det gick ju bra det med. 

Nu ska jag sluka kaffet, lapa vårsol & släppa ner mammaaxlarna. 

Another day - another dollar!